Jaros SLO:er Erik Forss och Olli Nevala ser en positiv trend i intresset för klubben. De tror inte att de någonsin har pratat så mycket om Jaro som nu.
När Futisextra senast skrev om klackverksamheten Jaro Supporters, sommaren 2023, efterlyste de drivande krafterna föryngring och tillväxt i leden.
På sätt och vis känns det längre sedan än det faktiskt är. Jaro kämpade för att undvika att falla ur näst högsta serienivån och antalet supportrar på bortamatcher rymdes ofta i en och samma bil.
– 2023 gick det inte särskilt bra för Jaro, men redan under 2024 blev tongångarna snabbt mer positiva och det kulminerade ju så klart i ligakvalet borta mot Lahti. Det ökade intresset berodde så klart på att det gick så mycket bättre sportsligt, men det var kanske även annat som påverkade, som att det blev klart att bygget av Project Liv Arena faktiskt skulle bli av, säger Erik Forss som förra säsongen gjorde comeback som SLO, Supporter Liaison Officer, efter ett uppehåll på nio säsonger. 2025 delade han uppdraget med Petter Brunell som efter många år på posten inför i år har ersatts av Olli Nevala.
Vad en SLO är och gör är säkert oklart för en del läsare, så vi låter Erik och Olli beskriva det lite närmare.
– Det handlar om att vara ett slags brygga mellan supportrarna och klubben. Vi har också kontakter med gästande supportrar, motståndarklubbar, bollförbund och ligaorganisation. I Tyskland eller England är en SLO hel- eller deltidsanställd av klubben, medan vi i Finland oftast arbetar ideellt. Det är bara HJK som har en deltidsavlönad SLO, berättar Erik Forss.
– En SLO är inte hejaklacksledare eller den som syns och hörs mest på läktaren. Meningen är att på olika sätt bidra till en positiv läktarkultur, också genom att ha en aktiv del i hur bortalagets supportar välkomnas. Om de blir väl mottagna av oss kan vi också räkna med att bli det när vi som Jarosupportrar kommer till dem, fortsätter Forss.
Att Olli Nevala fick frågan om att bli SLO tillsammans med Erik Forss beror delvis på att Nevala bor i Jakobstad och Forss i Huvudstadsregionen. Därigenom kan de dela arbete och ansvar i samband med både hemma- och bortamatcher mellan varandra. Utöver det som är kopplat till själva matcherna kan det vara ganska öppet vad uppdraget innehåller.
– Det beror mycket på vad folk vill att vi ska göra. Har man någon fråga eller tanke som rör supporterverksamheten är det bara att kontakta oss, säger Nevala.
Så här mitt emellan säsongerna 2025 och 2026 kan de konstatera att det hänt en hel del med det aktiva stödet för Jaro på bara två säsonger.
– Numera hörs det inte bara finska och svenska på supporterresorna utan även till exempel spanska, arabiska och engelska och det är riktigt glädjande. Stan är så liten att det inte bara kan vara en särskild grupp som står i klacken och reser till bortamatcher. Vi supportrar som varit med en tid har ju sagt länge att det spelar ingen roll hur gammal du är, vilket kön du har eller vilket språk du talar så länge du är intresserad av att heja på Jaro, säger Nevala.
En delförklaring till att både klacken på hemmaplan och bortaföljena växt är så enkel som att folk drar folk, tror Forss och Nevala.
– Är man tio personer i en klack sticker man ut, men redan om man är 40 är det lite annat och på vissa sätt lättare för ännu fler att komma med, säger Nevala.
– I klacken är det så att man blir glad av att se folk man inte känner. En stor orsak till att klacken har växt är nog också Project Liv Arena. När vi kan ha tifoarrangemang där ser klacksektionen också på avstånd ut som den riktiga fotbollsståplatsläktare det är och det lockar mer folk till oss, säger Forss.
SLO:erna märker båda av det stora intresset för Jaro och Project Liv Arena, både i Jakobstad och i Fotbollsfinland i stort.
– Senast i morse på gymmet var det en som kom fram och ville prata Jaro. Staden är ju liten och intresset för Jaro hjälper oss alla att bygga personliga relationer. Även de kritiska rösterna behövs, vi måste inte alltid hålla med varandra om allt, säger Nevala.
– Jag har ingen data om det här, utan det är mer en magkänsla, men jag tror aldrig att
jag har pratat så mycket om Jaro som nu och jag har aldrig upplevt ett sådant drag kring
Jaro som nu, säger Forss och berättar att han nyligen kontaktades av en Ilves-supporter
som undrade om det verkligen är sant det faktiskt finns en riktig ståplatssektion utan stolar på Project Liv Arena, ett upplägg som ofta föredras av aktiva supportrar.
– ”Hur gick det till?”, frågade han. Svaret är att man har lyssnat på supportrarna när arenan har utformats, säger Forss.
När vi ses är datumet 27 december och seriestarten är drygt tre månader bort. Första omgången spelar Jaro hemma mot FC Lahti på påskafton 4 april.
– Det blir ju första gången vi inleder säsongen på Project Liv Arena. Det är skönt att frågan på förhand inte behöver vara ”Kan vi spela?” utan mer ”Hur många kan vi bli?”, säger Nevala.
– Jag tror att premiären kan locka ganska många, inte minst eftersom det förmodligen inte kommer att blåsa kallt på samma sätt som det kunde göra på Centralplan i april. Jag vet också att supporterverksamheten kommer att utvecklas på flera sätt. Nu under vintern sker flera möten bland de yngre supportrarna där de organiserar arbetet och bestämmer mer om vem som gör vad, till exempel i samband med bortaresor.
Fakta om SLO:erna
Namn: Erik Forss
Ålder: 40 år
Bor: Vanda
Varför Jaro: Jag får tacka mina föräldrar för att de introducerade mig till Jaro innan jag ens kunde gå.
Bästa Jarominne: Tifot i första matchen på Project Liv Arena 2025. Att se hur omfattande jobb tifogruppen hade gjort värmer i hjärtat än idag!
Sämsta Jarominne: De lååååååånga minuterna innan domaren blåste av matchen i Mariehamn hösten 2006 och Jaro höll sig kvar i ligan med darr på ribban.
Namn: Olli Nevala
Ålder: 49
Bor: Jakobstad
Varför Jaro: Jag kommer från Jakobstad och började gå på matcher redan
då jag var liten.
Bästa Jarominne: Ligakvalet i Lahtis 2024.
Sämsta Jarominne: Cupfinalen 1992.